Så var det dags för en sammanfattning av augusti månads simfågelräkning. Dykänderna saknas i stort sett helt, vilket givetvis är kopplat till både årstiden och det extremt låga vattenståndet i sjön. Samtidigt kan vi nog räkna med att antalet viggar, brunänder med flera ökar senare i höst när vattnet stiger. Simänderna, t.ex. snatterand, uppvisar normala antal. Bland knölsvanarna sågs 48 kullar, vilket motsvarade 60 % av de knölsvanar som påbörjat häckning – det är en mycket hög siffra för sjön. Totalt räknades 16 743 fågelindivider (grågäss ej inräknade) in denna gång. Ägretthägrarna var 330, d.v.s. ungefär samma antal som vid samma tid ifjol. Det låga vattenståndet ger höga antal rastande vadare, t.ex. tofsvipa cirka 1900, gluttsnäppor nästan 300, och brushanarna drygt 800. Det senare är ett extremt högt antal för oss. Även 80 skräntärnor nu i augusti får anses vara en mycket god siffra.
Snart finns möjligheten att fira Ringmärkningens dag vid Hornborgasjön, söndagen den 13 september. Alla intresserade är välkomna till Järnbron vid Hornborgasjön för att uppleva Ringmärkningens dag tillsammans med Hornborgasjöns fältstation. Från kl 07 och fram till cirka klockan 10 (om vädret tillåter – vid regn eller kraftiga vindar måste vi tyvärr ställa in, i så fall informerar vi på hemsidan och på Facebook om det så snart beslut har fattats) sätts näten upp för att fånga och ringmärka småfåglar. Ringmärkningen hittar du vid den lilla bron vid leden ut mot Almeö. För parkeringsanvisningar, se nedan! På plats möter du erfarna ringmärkare från Hornborgasjöns fältstation som berättar och visar hur arbetet går till. Ringmärkningens dag är ett nytt initiativ av BirdLife Sverige, och kommer att uppmärksammas samtidigt på många platser i landet. Mer information om arrangemanget hittar du här: https://birdlife.se/ringmarkningens-dag/ Varmt välkomna!
Parkeringsplatsen (2) vid leden mot Järnbron (1)/Almeö är liten, och rymmer bara en dryg handfull bilar. Det är viktigt att parkera klokt (tätt och rakt), så att så många bilar som möjligt får plats samtidigt som man måste se till att ingen blir instängd av andra bilar. Är ni ett större gäng som anländer i olika bilar? Parkera då gärna så många av bilarna som möjligt vid den större p-platsen vid Ytterberg (3), och samåk därifrån. Är det fullt vid Almeö-parkeringen: parkera vid Ytterberg, och promenera därifrån. Man kan också parkera vid Sätunamaden-parkeringen (4) och gå direkt till Järnbron därifrån, men den p-platsen är också begränsad i storlek. Vi har också fått lov att tipsa om att besökare till Järnbron/Almeö just denna dag (inte annars!) får ställa sina bilar på parkeringen vid Bosgårdens skjutbio (5) – det tackar vi så mycket för! Tänk på att inte ”fulparkera” på åkervägar eller i vägkanterna på ett sådant sätt att jordbruksmaskiner eller andra fordon hindras – är det fullt på parkeringarna så är det, då får man komma tillbaka en annan gång. Karta med de olika platserna markerade finns här: https://kartor.eniro.se/m/LjBz8
Apropå ringmärkning så har vi just fått in en ny återfyndsrapport. Denna gång handlar det om en törnsångare som ringmärktes som ungfågel vid Järnbron i början av augusti 2023, och som hittades död på en väg genom Kungslena, Tidaholm, nästan exakt 3 år senare. Vi vet förstås inte vad den kan ha råkat ut för, men det är ändå fascinerande att den hunnit med flera flygningar till och från tropiska Afrika (savannbältet söder om Sahara, främst de västra delarna) under sin livstid. Och däremellan återvänt till oss i Västergötland. (Bilden visar en annan törnsångare.)
Den här helgen firar Hornborgasjöns Naturum 40 år, och ett antal olika evenemang genomförs och lokala föreningar medverkar på olika sätt. Vi på fältstationen hade idag visning av ringmärkning, och vi blev glada över att det kom så många besökare (cirka 150-200 personer) som ville se vår verksamhet. I ringmärkningen bland annat svarthättor, trädgårdssångare, koltrastar, rödhake, ärtsångare, nötväcka… Totalt kunde ett 15-tal fåglar visas upp för nyfikna barn och vuxna.
Nu i helgen firar Naturum Hornborgasjön 40 år. Även de ideella naturföreningarna i området är engagerade, däribland förstås vi vid Hornborgasjöns fältstation. Vi visar ringmärkning vid de röda byggnaderna ovanför parkeringen vid Fågeludden kl 11-13 imorgon lördag. Välkomna att titta förbi! Programmet för hela helgen hittar man här på länsstyrelsens hemsida: https://www.hornborga.com/program/ (Bilden här visar en ung blåmes vid ringmärkning)
Igår och i morse var det dags för ringmärkning vid Järnbron igen. Totalt 34 fåglar igår, varav en nattskärra, och totalt 82 fåglar idag, varav bland annat en rosenfink och en vattenrall (bilden). Antalsmässigt dominerade sävsångarna, rörsångarna och lövsångarna, följda av trädgårdssångarna och törnsångarna. Kvällsfångsten igår dominerades av gulärlor och ladusvalor.
Nu är säsongens ringmärkning vid Järnbron, Almeö, igång, och igår ringmärktes 143 fåglar där. Därtill fångades denna adulta sävsångare vid Järnbron. Inget konstigt med det – ungefär hälften av alla fåglar som fångades igår var sävsångare. Det som gjorde den här individen speciell var att den redan var ringmärkt, och då inte av oss vid Hornborgasjön utan i Tjeckien! När vi så småningom får mer information (via Naturhistoriska Riksmuseet / Ringmärkningscentralen och deras kontakter med sina internationella motsvarigheter) så återkommer vi!
Igår morse fångades och ringmärktes en blåhakehona vid Järnbron, Hornborgasjön. Det är tidigt på säsongen; de nordliga rödstjärniga blåhakar som rastar hos oss på hösten brukar inte dyka upp förrän i augusti-september. Dessutom hade honan ifråga en aktiv ruvfläck (kalt område på bröst och buk), vilket tyder på att hon nyligen ruvat sina ägg, vilket indikerar att det snarare skulle röra sig om en lokal fågel. Det går i praktiken inte att se skillnad på de två underarterna av blåhake på honorna, bara på hanarna, men här finns alltså skäl att misstänka att det rör sig om en sydlig, vitstjärnig blåhake, som i så fall har häckat hos oss vid Hornborgasjön eller i närheten. Spännande!
Det är inget lysande uggleår i år, främst beroende på att det inte är något vidare gnagarår. Men några ugglor finns det trots allt här – både kattuggla och hornuggla häckar vid sjön. Deras ungar börjar nu i många fall bli såpass stora att de lämnar boet och klättrar omkring i träden; även om det är si och så med flygförmågan så är de oväntat duktiga klättrare. Ungarna är fortfarande helt beroende av att bli matade av föräldrarna, som gärna jagar i skydd av mörkret eller åtminstone i skymning och gryning. Man kan höra ungarna skrika och pipa om nätterna, det är deras sätt att tigga mat. Här en hornuggleunge fotograferad vid sjön igår, högt uppe i ett träd.